Då jag behövde det som bäst.
När ens rumskompis som man inte sett på tio dagar kommer hem, smyger sig in i ens rum när man nästan ligger och sover och säger "förlåt om jag väckte dig men jag tycker att vi ska hänga imorgon. Det var längesen vi hängde nu, vi kan väl laga mat och gå en kvällspromenad? Jag är hemma vid nio tiden." Då känns livet lite extra fint.