Jag läste i en artikel en gång att när något drastiskt händer i ens liv så brukar man vilja förändra något. Det vanligaste en tjej förändrar är sitt hår. Det kan vara allt från klippning,  toning eller färga. Jag gjorde mitt val ganska enkelt. Färga - igen. 

I morse när jag vaknade lyste solen in i mina ögon, då min rumskamrat glömde (ännu en gång) att dra för gardinerna. Jag gick ut, satte mig hos honom och drack en kopp té. Efter ett tag gick vi ut för att handla frukost och började prata om allt och ingenting. 

 - Jag behöver förändra något, sa jag
- Jasså, vaddå? frågade han.
- Jag vet inte vad tycker du?
- Ja, du kan ju alltid färga ditt hår blått haha. 

 Och så blev det. Eller nej, inte riktigt men nästan. Nu mera är jag väldigt svarthårig så det skiftar lite i blått. Tackar mina fina sambos för hjälpen och nu känner jag mig sådär förbaskat nöjd. Inte bara med håret utan också med livet. Jag bor i en ny stad till och med ett nytt land denna gången. Det är vår, jag har träffat fantastiska människor och jag känner mig så himla tillfredsställd med livet. 

Idag har jag inte bara färgat mitt hår utan också druckit rödvin, gått på promenad genom staden med människor som älskar att leva precis lika mycket som jag. Vi har dansat i vardagsrummet, sovit i soffan, kastat kuddar på varandra och tagit ballonger från gatan. 

 Det är bra med förändringar och jag tror att allting har en mening på ett eller annat sätt. Även om det är svårt att lista ut för stunden, så kommer det med tiden. Tiden läker ju alla sår sägs det ju och jag tror faktiskt att det börjar bli sant. Vi får se vad tiden visar, men det är nu jag vill leva och det är precis det jag kommer att göra.